I söndags när Teresa och jag skulle åka till Arlanda för att hämta upp Chris fick vi punktering. Halvvägs ungefär, någonstans mellan Köping och Västerås, körde jag på något jag trodde var en snöklump men det måste varit något vasst för efter ytterligare 5-10 minuters körning började bilen bli svårstyrd och låta mer och mer.

 

Teresa tyckte att vi skulle sakta ner och köra av vid sidan av vägen. Grejen var att vi var på en motortrafikled som för tillfället var enfilig så vi saktade ner och inväntade nästa avfart, vilket var vid Munkfors, nej förlåt, Munktorp.

 

Vi stannade och insåg att bakre höger däck rök lite och var platt. Punka alltså. Första gången för både mig och T-rex så vad gjorde vi? Jo, det man alltid gör när man har problem med bilen - ringer hem! Pappa svarade och gav oss nummer till hans kusin Urban som bor i Västerås men även till assistanskåren.

 

Urban svarade inte, men det gjorde Johanna på assistanskåren. Efter att ha lokaliserat oss vid en nedlagd mack i Munktorp brevid en golvfirma fick vi beskedet att assistans skulle komma inom en timme. Det var en snöig, kall dag, dagen innan julafton så vi var rätt glada över att det inte skulle ta mer än en timme. Dock sabbade det planerna att plocka upp Chris så jag fick sista-minuten-boka en swebus till honom medan vi väntade i bilen. Han, stackarn, satt ovetandes i luften mellan München och Sthlm.

 

Assistans kom som utlovat inom en timme, och eftersom vi blondies i bilen inte rekat wether we had extra däck or not så gick det hyffsat fort. Vi behövde inte bergas till närmaste mekaniker, assistanskvinnan böt bara däck från det platta däcket till ett sommar-extradäck som vi inte fick köra snabbare än 80km i timmen med.

 

Och för att vi är försäkrade så kostade det inte ett jota. Kanonjobb av henne och hon ska ha tusen tack som hjälpte två bimbos i nöd. Två bimbos som facebookar sitt öde innan de ringer assistans och som tyckte att det var ett äventyr att punktera bilen mitt i julrushen. Jag menar, egentligen gick det ingen nöd på oss, vi kunde ju lika gärna gossippa i bilen som på ett café någonstans.