Ten years after the mysterious disappearance of The Phantom from the Paris Opera House, Christine Daaé accepts an offer to come to America and perform at New York’s fabulous new playground of the world – Coney Island.

Arriving in New York with her husband Raoul and their son Gustave, Christine soon discovers the identity of the anonymous impresario who has lured her from France to sing.

This brand-new show is a roller coaster ride of obsession and intrigue…in which music and memory can play cruel tricks… and The Phantom sets out to prove that, indeed, LOVE NEVER DIES.

Igår kväll fick vi gratisbiljetter till en av förhandsvisningarna till 'Love Never Dies'. Phantom of the Opera's sequel, som snart går upp för allmänheten för första gången någonsin.

Kristin och jag gick med Ticketmaster och fick seats på rad N, i stalls. Bra seats. Första akten var maffigt och snyggt gjord, effekterna var helt otroligt bra och så även skådisarna. Ändå var vissa av numren lite långa, några av låtarna var kanske lite väl sega så i pausen var vi tveksamma hur det skulle ta sig.

Men efter en drink och en glass kom andra akten igång, OCH VILKET slut det blev. Lika maffig, mäktig och snyggt gjord som första akten men numren var bättre, mer omväxling och jag var fast. Lite i trans faktiskt. Jag har aldrig sett så bra effekter och scenbyten, verkligen i världsklass och värd att se bara för dem.

FAST jag tror dock, om man vill få ut något av storyn bör man ha sett eller i alla fall ha koll på vad Phantomen på Operan handlar om, eftersom det som sagt är en fortsättning på just den musikalen.

Det ryktades om att Andrew Lloyd Webber fanns i publiken, eftersom detta var en förhandsvisning och han vill tydligen ha full koll och går på alla previes. Jag hökk ögonen öppna, penna och autografblock redo, kamera i handen, men utan any luck. Vi såg honom inte...

Oh well. Nu vill jag i alla fall bli musikalartist igen. Skräll va? Är det verkligen för sent?