Det tog mig 4 nattbussar att åka hem i går kväll. Eller snarare inatt. Lämnade de andra vid Liverpool Street just innan 2 am, typ kvart i två, och landade in hemma i Shepherd's Bush vid tjugo i fyra. Inte okay.

 

Fyra, nästan två timmar på 4 nattbussar mitt i natten. Inte cool. En av nattbussarna var på diversion och på väg åt helt fel håll. Om jag inte varit vaksam hade jag hamnat i Clapham Junction. Där bor inte jag.

Det hade inte varit svårt att ta sig hem därifrån, för det finns direktbussar men de tar dryga timmen. Och jag suckade högt för mig själv när jag insåg att jag nog skulle komma hem till gryningen, men då dök Vauxhall station up, tur för mig. Det är en större busshållsplats där många byten sker och det är folk i rörelse. Man har ju liksom ingen lust med att vandra omkring bland öde busstopp i södra London mitt i natten, men Vauxhall är okay. Hoppade av bussen, letade på en ny som skulle ta mig tillbaka till 'stan'. Hittade en som gick till Aldwych. Hoppade på den, och gick av, gud jag minns inte nu vart jag gick av, men det måste varit i krokarna runt Trafalgar Square. Gick i rask takt, eftersom jag frös lite upp till Piccadilly Circus. Tokmycket folk i rörelse en lördagkväll, men tog mig till slut till mitt bästa busstopp på Regent Street där 94:an går till Acton, via SheBush. Den brukar vara reliable och komma med 5 minuters mellanrum. men såklart inte i natt. Huttrade nog i kylan i minst en kvart innan jag kom på den. Sedan åkte vi i lagom takt till Shepherd's Bush. Då var jag hungrig, frusen och otroligt trött. Smög in i huset är jag bor och ser två housemates sitta och dricka i köket. Jag joinade inte dem, utan tog en chippåse och gick upp till mitt rum och började twittra med mina ouppladdade telefoner. Båda hade såklart dött på vägen och gjort hemresan så mycket längre. Så vad lär vi oss av detta? Partaja gärna, men gör det i ditt area, eller åk hem med sista tunnelbanan.  

 

 

 

 

Men det var en kul dag igår. Så jag klagar egentligen inte. Bara påpekar.