Drog med mej Anders på Priscilla igår. En musikal jag sett två och en halv gång nu OCH som är den bästa musikalen som någonsin gjorts på denna jord.

Okej, den är gayig (handlar ju om drag-queens i gaylandet nummer 1, Australien) och väldigt tjejig men ack så fantastiskt glamorös.

Jag frågade Anders i intervallen: "Så vad tycker du?" (det är trots allt bara hans andra musikalupplevelse i livet) och Anders svarade: "Alltså, Kajsa, det här är någor av det mest fantastiska jag någonsin sett''. Och det var bara i pausen. Efter showen var vi saliga båda två.

Jag har konverterat Anders till ett musikalfreak.

Som alltid efter en musikal, undrar miss Berggren varför hon inte valde den banan i livet. Varför blev inte hon sångerska, dansare och musikalartist? Tror minsann att jag skulle kunna platsa på scen, bland glitter och glamour, eller?



Priscilla har inte bara bra musik, klädkreationerna och huvudbonaderna är helt otroliga. Och karlarna i klackskort, oh my god, deras ben är inte att leka med?



Jag kommer sakna musikalandet i London, visst de finns i Barcelona med men inte alls i samma utsträckning. Åh, det är sad, men ändå super att jag fick se min favoritmusikal som sista musikal den här gången i London.