Finbesök i storstan

På fredagskvällen kom Rob och hälsade på i stora stan. Han flög in direkt from Norge där han vart på kurs så jag plockade upp honom på Heathrow i fredags kväll.

Jag hade inte direkt hittat på några speciella planer för visiten, förutom en surprise på lördagen. Men i och med att Rob inte varit i London förrut så blev det automatiskt lite sightseeing på schemat. Lördagen bjöd på solsken och finväder, vilket gjorde att en liten båt-cruise på Themsen var på sin plats. Vi tog bussen in till stan (87:an såklart!) och hoppade på i Westminster och åkte med hela vägen till Tower. Härligt att sitta på ett soligt däck bland spanska skolklasser och östeuropeiska turister och lyssna på den engelska 'guiden' som berättade på en 'sort of English' om alla sights, broar och dylikt man åkte förbi. Bäst av allt var att det var gratis då jag hittade en gammal voucher i mina gömmor. Ibland är det bra att jobba inom turismbranchen.

När vi stod och väntade (i solskenet) på att boarda inför cruisen var jag tvungen att berätta om surprisen. Jag hade fixat två biljetter till Phantomen på Operan - musikalen. Jag visste att Rob velat sen den, och jag lyckades få biljetter till matinen på lördagen. Så efter att vi cruisat klart, gick vi en prommis tillbaka in till Soho/Leicester Square via Covent Garden för att äta en snabblunch i Chinatown och sen vidare till Piccadilly Circus för Her Majesty's Theatre och musikaldags!

Jag har sett den förrut, och tycker den är mäktig, maffig och bara helt underbar. Jag blir alltid så inspirerad av sångarna, dansarna, musikerna och skådisarna. Varenda gång jag gått på en musikal har jag kommit ut och undrat varför jag inte blivit musikalartist. Är det försent, tro?

Vi satt ganska högt upp, i Grand Circle, vilket inte är det bästa platserna men man fick se helheten och mycket ligger i känslan att bara vara där på plats. Vi hade dock två jätteirriterade japaner framför oss som antagligen inte fattade storyn och satt och vred på sig och checkade sina mobiler hela showen igenom. Well, inte riktigt hela showen, mannen somnade nog i andra akten för det var lugnt ett litet tag i alla fall.

Efter showen gick vi en runda på stan, från Piccadilly upp på Regent Street, in på en bakgata och hittade ett litet mysigt fik, eller glassbar snarare. Rob tog en kaffe och en shortbread-kaka med dulce de leche och jag tog en äppeljuice med en banan-dulce-de-leche-glass. Maravilliosa! Jag har inte ätit Dulce de leche sen jag var i Buenos Aires, och det var så gott. En liten flashback från forntiden it seems like.

När vi fikat klart, blev det lite shopping på Regent Street, Carnaby Street och Oxford Street. Mycker folk som vanligt. Jag fönstershoppade, var shopping-assistant och style advisor åt sailorn som fick lite nya stuffs inhandlat. Klockan började närma sig hem och matdags, så vi pallade oss ner till Trafalgar Sq, tog bussen hem via Sainsburys sen var det Kajsas tur att laga middag. Det är annars Rob's syssla, men Kajsicken fick så för matlagningen denna kvällen och det blev en måltid utan dess like! Hon kan om hon vill.

Söndagen inleddes med en massa regn, vilket gjorde att vi tog en långfrukost inne innan vi begav oss ut på stan. Dubbeldeckare till Liverpool Street och like strosande på Spitafield Market och Brick Lane. Regnet höll i sig, men vad gjorde väl det. Vi tog en stående lunch från en av alla gatu-stånden. Pad Thai med kyckling resp. räkor och några springrolls.

På vägen tillbaka till Wandsworth kom vi på att det kanske var dags för ett bio-besök. Så blev det. Först en fika på Cafe Nero, och sen 2 timmars The Wolfman med Anthony Hopkins och Benicio del Toro. Jag säger bara en sak. K.A.S.S! Ingen Kajsa-film what-so-ever, dålig story, fula animeringar och väldigt makaber. Se den inte, hyr den inte. Ignorera bara, den är värdelös. Ett tips bara!

På kvällen var ordningen återställd, Rob stod för maten, Kajsa för disken (mest för att hon förlorat i Yatzy och var så illa tvungen att diska...)

Allt som allt var det en fin helg, med finbesök! Och till råga på allt lärde vi oss en massa nytt:

Vad vi lärde oss i helgen:

- Greenwich uttalas Green-ich - UTAN W.
- City of London är bara en sq mile mitt i stan, resten av stan heter egentligen City of Westminster.
- Det heter Westminster och inte Westminister.
- Big Ben är inte själva klockan utan en liten bell inuti klockan.
- Wolfman är en kass film med pissig story och fult animerade varulvar.
- Engelskmännen är tokiga som cyklar, springer, går, dansar i shorts UTOMHUS i februari.
- OS verkar inte vara något som intresserar UK.
- Skicross är en kul sport.
- Det står 'Way Out' när det borde stå 'Exit'.
- Kajsa är dålig på 'Push & Pull' och 'Right and Left' och på alla typer av spel.
- Cockfosters är ett udda ställe, eller udda namn på ett ställe.


Kommentarer
Postat av: Mammie

Några lärdomar du radade upp kunde vi redan, men Wolfman - den struntar vi nog i nu. Att engelsmännen är tokiga i sin klädsel var inget nytt. De verkar ju aldrig klä på sig efter ordning......

2010-02-23 @ 20:18:54

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0